Powered by Jasper Roberts - Blog

RÖKA ELLER INTE RÖKA?

 

Jag har i hela mitt liv varit emot just rökning. Båda mina föräldrar har rökt under hela min uppväxt och jag hatade det som pesten. Jag ska inte säga att jag inte testat, för det har jag när man varit ut på festligheter men det är något jag ALDRIG kommer att fastna vid. ALDRIG! Speciellt nu när jag vet allt jag vet som jag inte visste tidigare då kommer jag inte testa det igen heller!

Varje gång någon röker får den personen i sig 25% av röken och 75% stannar alltså i omgivningen. Av dessa 75% är det bara 5% som vi kan se med blotta ögat. Fatta att vi går och drar i oss gift från andra hela dagarna som vi egentligen är ganska ovetande om? Vid busshållsplatsen, i parken o.s.v. Rökningen är dessutom det som utgör den främsta orsaken till för tidig död i vårt land. Något som vi frivilligt börjar med.


Jag har om jag får säga det själv ett otroligt bra luktsinne och jag kan lova er att det inte ofta direkt är till någon fördel och det bland det värsta jag vet är när personer nyrökt. Man luktar ju verkligen apa ur munnen och kläderna. Känner man inte det som rökare? Vill man gå omkring och lukta gammalt avlopp i munnen? Ett tuggummi räcker oftast inte utan det luktar ändå.

Jag kan förstå att människor har svårt att sluta men blir man inte motiverad av det när man hör att man kan få cancer av det? Man får kalla händer och fötter = dålig blodgenomströmmning, och träningen blir lidande. Man luktar illa, man kan få OTROLIGA problem i munhålan som kan leda till parodontit (benförlust i käken och tandlossning), man förgiftar personer i sin omgivning o.s.v. Jag kan fortsätta nästan hur länga som helst, kostnaden kan man också lägga in där. Tänk att betala för ohälsa? För det är väl lite det man gör när man går och köper sitt paket. Visste ni föresten om att det finns ca 4.700 kemiska ämnen i dessa cigaretter? Ungefär hälften av dem kommer från självaste cigaretten medan resten är kemiska reaktioner som sker i ockmed att den brinner. Och visste ni om att barn med rökande föräldrar kan ha blyhalter i blod som överstiger halterna hos de barn som bor nära industrier? Jag blir rädd!

 

Jag kan förstå att det är ett känsligt ämne för många och att väldigt många vill sluta men kan inte, men ge inte upp! Tänk på alla bieffekter, tänk på era familjer/vänner o.s.v. Iallafall jag vill ha min mamma och pappa i livet så länge som möjligt och dessutom vill jag också hålla mig frisk och inte dra i mig en massa onödiga gifter om jag kan undvika det.

 

Jag tänkte jag skulle göra en liten undersökning bland mina läsare och ni får jättegärna vara anonyma om ni vill, bara ni svarar.

 

  1. Röker du eller har du testat att röka?
  2. Om du röker idag, skulle du vilja sluta?
  3. Varför började du röka? (grupptryck, föräldrar som gör det?)
  4. Är det många i din omgivning som röker?
  • Har du rökt och slutat? Berätta gärna hur du gick tillväga? Kanske kan det hjälpa någon annan att sluta!
1 Marie:

skriven

Jag gillar sånt här, vad kul att du tar upp det:)



Jag är tyvärr en rökare och jag vill absolut sluta. Man vet som du säger att man stinker och känner sig ofräsch. Jag skäms att röka men då har jag ju vänner som också röker och det var så det började också! Alla jag umgicks med började röka och jag har alltid varit emot det och tror jag är de lite fortfarande. (sjukt dilemma, jag vet) Jag har haft många uppehåll och det har gått bra förutom då jag blivit mycket ledsen eller arg... Det är dumt att luta sig mot ciggen då men suget kommer alltid tillbaka vid dessa tillfällen, vilket man ångrar sen!



Dålig hy och smak och luktsinnet är dåligt men jag kämpar på att sluta eftersom det inte finns ett positivt med det.



Kram kram /Marie

2 katrin:

skriven

1. jag röker!

2. just nu i detta tillfälle kan jag ärligt säga nej. självklart finns det väl någonstans en vilja, men jag vet att den inte är tillräckligt stark just nu för att jag ska lyckas. och att misslyckas är det värsta jag vet, därför väntar jag med att sluta röka tills dess att jag känner mig rejält motiverad!

3. jag började röka för att jag hade en kompis som gjorde det. jag har också, av någon konstig anledning tyckt att det har varit häftigt. tror att mycket har att göra med att coola/sexiga/snygga/populära skådespelare röker i filmer, snygga modereportage innehåller cigaretter etc. lite heroin chic, fast med cigaretter!

4. under min gymnasietid rökte nog 75 % av min klass heltid. nu går jag på universitet och i min klass där vi är 90 stycken är vi tre som röker heltid, så jag kan inte säga att vi är en majoritet som går ut och blossar i vinterkylan!



tack för en härlig blogg, kram!

3 Martina.:

skriven

Hej!



Mycket bra inlägg. Jag anser som du om rökare, jag avskyr det! Jag själv har aldrig testat trots ständigt grupptryck och kommer aldrig heller göra! Däremot har jag en del vänner som röker, och jag tycker det är fruktansvärt respektlöst att sitta o bolma på värre än någonsin på uteserveringar etc bland människor som INTE röker. Det är ju faktiskt inte mer än rätt att dessa går iväg o röker där det inte finns massa människor att skada, jag är nämligen inte intresserad av att varken lukta rök eller få i mig massa skit. Suck, jag blir så trött som du kanske förstår! :)

4 Erika:

skriven

jag håller med dig! Röklukt är det värsta som finns, det sätter sig överallt. Kläder, hår, andedräkt och hela hemma stinker rök. Värst är dem som röker både inomhus och i bilen.



jag röker inte, men jag har testat. Däremot röker min faster och hennes man. Min farfar rökte också men han fick lägga av.

5 Astriid:

skriven

Vad glad jag blir att du tar upp ett sånt här ämne :) Jag är väldigt emot rökning själv efter hemska erfarenheter. Min storasyster fick en hjärtinfarkt innan hon fyllde 40 år, hon hade kunnat dö ifrån sina barn. Är det värt det? Väldigt oansvarigt tycker jag. Idag röker hon INTE.



1. Jag har feströkt. Många år sen nu dock (pga ovanstående).

2. -

3. Tufft?

4. Några kollegor och nån vän, men inte särskilt många, faktiskt :)

6 Tess | Stylish-B.se:

skriven

1. Rökte 7-9 klass men slutade direkt när jag började på danslinjen u gymnasiet. Inget jag kommer börja med igen, det är ju äckligt egentligen.

3. Grupptrycket tyvärr.

4. En heldel av dem.

7 Therese:

skriven

1. Jag började röka när jag var 16 och slutade när jag var 19 (är snart 27 nu). Efter det feströkte jag i 3 år ungefär.



2. -



3. Att jag började röka berodde nog mycket på grupptryck i och med att de jag umgicks med rökte. Även alla mina vuxna förebilder rökte under min uppväxt, föräldrar och styvföräldrar.



4. Nu vet jag inte av så många i min omgivning som röker faktiskt, de har slutat. Och t.o.m min mamma har slutat röka efter 30 år!



• Jag är nog inte rätt person att ge tips på hur man slutar röka eftersom det bara skedde helt automatiskt för mig. En dag tyckte jag bara att det var äckligt och slängde cigaretterna. Och sen började jag tyvärr att snusa efter det :P Men efter snart 8 år av snusande så är jag nu inne på min 6:e dag som snusfri! Jag får kämpa varje dag men det blir faktiskt lättare och lättare. Men nu använder jag nikotinplåster också så det hjälper väl en del antar jag. Jag motiveras i alla fall av att jag spar en hel del pengar och så är jag otroligt rädd för tandlossning och sådana saker.

8 Christine:

skriven

Nej jag röker ej, men har gjort det när jag var 15-16. Tar något bloss sådär 1-2 gånger per år, och oftast är då alkohol med i bilden, haha!

Men att börja röka känns ganska otänkbart för mig. Och känner som du att det är jobbigt när man tvingas andas in andras rök. Det finns de som röker i metron här(är såklart förbjudet) och jag hatar det. Sticker på hela perrongen!

Min pappa har rökt hela mitt liv, och hans fru röker med. Men efter lite påtryckningar från mig så slutade de röka inomhus för några år sedan. De förstod att jag inte pallade det(är inte allergisk men lite känslig, samt att man inte ska tvingas andas in något ofrivilligt!) och insåg väl att det var ganska ofräscht. Min syrra fick ju dras med det och varje gång hon kom till mamma på helgen så stank hennes kläder och hår rök. Not so nice.

Men jag har varit på fest och förfest här hos folk som röker inomhus och varje gång blir jag irriterad över att de inte bryr sig om att fråga om det är ok. Men antar att det är en annan kultur här.



Alla får göra som de vill. Om man vill förstöra sin hälsa så är det upp till en själv. Jag för min del sparar pengarna till annat och lungorna rena. :-)

9 Louise:

skriven

1. Jag röker inte och har aldrig ens testat. Tror inte ens att jag har hållit i en cigarett. Jag jobbar som läkare och det känns som att om jag skulle röka så skulle jag vara en dålig förebild då vi inom sjukvården faktiskt ser alla baksidor med rökning.

Det är något av det sämsta man kan göra för sin hälsa, och sitt utseende.

10 Hannah:

skriven

-Ja jag röker, började när jag var ca 16-17

-Jag skulle absolut kunna tänka mig att sluta.

-Jag började feströka och i takt med att skolan blev jobbigare och stressigare så blev det mer och mer. En cigarett är numera det som får mig att koppla av. Hemskt men sant.

-Ja både jag och min sambo och det flesta av mina vänner.



Jag kan förstå din, therez och alla andras irritation över rökare. Jag vet själv att jag kan tycka det luktar illa om någon annan röker när inte jag gör det. Men jag försöker att ta hänsyn och inte störa någon med min rök.

Men samtidigt kan jag känna mig som pesten för er som verkligen fördömer oss rökare. Vi är inga våldtäktsmän eller pedofiler och vill inte ses på med samma avsky.

ALLA rökare känner idag till riskerna med sin dåliga vana. De flesta av oss vill verkligen sluta. Jag har försökt flera gånger, men med stress, deppighet och de ångestattacker jag lider av så är det väldigt lätt att falla tillbaka i sitt beroende.

Sen kan jag tycka att rökare är speciellt "utsatta"(utan att spela martyr...). T.ex. så tvivlar jag på att ni skulle fördöma sjukligt feta (eller smala för den delen) personer på samma sätt, de vet precis vad det finns för risker med att äta som de gör och de går ungefär samma öde till mötes som en rökare.

Så det jag vill ha sagt är väl att vi inte nödvändigtvis är sämre människor än ni andra, alla kan bli beroende och det är ingen lätt match att bli av med ett så inpräntat beteende som rökning snabbt blir.

11 Jenny:

skriven

Jag slutade röka för ca 1 år och 3 månader sen. Jag hade då rökt i ca 10 år. Jag började röka lite smått när jag var i femton års åldern, mest feströkning men ganska fort gick det över till att röka nästan varje dag och helt plötsligt var man fast. Det var många kompisar som rökte, min syster och även mina föräldrar, vilket gjorde att det blev lättare att få tag på cigaretter. Nu har även min syster och mamma slutat röka. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att börja igen. Jag känner mig mycket piggare,hälsosammare, fräschare och rikare nu när jag inte röker. De flesta rökare tror jag vill sluta, för själv kände jag konstant dåligt samvete för att jag rökte. Man vet ju liksom att det skadar en själv så otroligt mycket. Jag var otroligt motiverad när jag slutade och det var nog det som gjorde att det kändes så enkelt. Min största motivation var nog att jag läste till sjuksköterska och att man verkligen fick se alla baksidor med rökningen. Det gäller bara att hitta saker som man blir motiverad av och när man har slutat ska man komma ihåg att unna sig själv saker för att man är så duktig ex. ansiktsbehandlingar, massage osv. För hade man råd att röka så har man råd att unna sig lite lyx när man slutat.

12 Anonym:

skriven

Jag har aldrig ens provat! Tänker inte heller göra det...

Min mamma har alltid rökt så även en av mina systrar. Jag AVSKYR det och får huvudvärk om de röker bredvid mig.

13 Emma:

skriven

Jag är absolut inte rökare, och håller med dig Therez om allt! Har en äcklig rökare till granne, som har sin balkong under mitt sovrum. Jag vaknar morgon och sent på kvällen av att hela sovrummet stinker rök. Har påpekat det, utan att han bryr sig nämvärt om min situation. Visst, en del rökare visar hänsyn och går undan och röker, men allt för många bolmar på i närheten av andra människor (ja, det luktar faktiskt även ett par meter bort från rökaren, så att bara stiga lite åt sidan hjälper inte alltid så mycket...). Överväger att beväpna mig med luftrenarspray och börja spruta kring rökare på busshållsplatsen, undrar vad de skulle säga då??? Får de blåsa stinkande rök på mig så får väl jag blåsa parfym på dem...?

14 Emelie:

skriven

1. Har rökt vid festliga tillfällen, tycker det kan vara gott till ett glas vin men där stannar det. Mår ofta illa dagen efter just på grund av rökningen och har aldrig blivit beroende/känt att jag velat röka "alltid". Numera blir det ytterst lite fest så feströkandet blir det ju knappt någonting med.

2-

3-

4. Ja, stora delar av min släkt, min man (tyvärr), min mamma, pappa och syster röker.

15 Therez:

skriven

♥ Hannah

Jag förstår verkligen att det inte är lätt, för då skulle väl alla sluta röka hoppas jag. Och jag förstår att ni har det jobbigt i dagens samhälle. Tyvärr tror jag personligen inte alla är fullt medveten om vad som händer och vilka risker det finns och jag tror aldrig att man kan säga det för många gånger! Eftersom problemet inte bara rör den enskilde individens utan även människor omkring.



Visst är det fel att man missbrukar mat åt båda hållen också, det är något vi bör försöka få upp ögonen mer för också men med risk för att låta hemsk nu så drabbar det ju egentligen bara personen i fråga (och ja vissa i dess omgivning som kanske finner det jobbigt och inte vet hur man skall göra för att hjälpa). Dock är ju rökning något som inte bara drabbar den som röker det utan även de runtomkring. Jag vet inte om du läste hela mitt långa inlägg här ovanför men det är ju faktiskt 75% av röken som hamnar i omgivningen och som vi övriga andas in. Man kan ju liksom inte sluta andas för att någon röker. Det räcker nog inte riktigt med att den rökande försöker visa hänsyn och flyttar sig något steg åt sidan eftersom röken är luftburen. Hoppas du hänger med i mitt resonemang. Jag vill inte fördöma utan jag vill bara göra människor medvetna om att det inte är dem själv de skadar utan även andra.



Att man mår dåligt och lätt hamnar i dåliga vanor vet jag mycket väl vad det innebär. Jag har själv missbrukat mat och haft bekymmer med självbilden, mest i det tysta, men jag förstår vad du talar om. Ljuset finns där ute och man kan inte dränka sina sorger i varken mat/cigaretter/alkohol eller liknande. Det får en att bara må sämre och sämre! Detta är ju ett beroende som byggs upp stegvis och jag tror att alla kan sluta bara man vill och är villig att kämpa, ett stort plus är också att ha någon i sin omgivning som finns där som stöd. Kanske en annan kompis som också vill sluta så man kan peppa varandra under de svåra tiderna?



Och slutligen vill jag självklart säga att man inte är en sämre människa för att man röker. Som jag skrev tidigare är man ju rädda om varandra och självklart även sig själv och det kanske är ett knepigt sätt att visa det på men oerhört viktigt att trycka på! Visst vill vi alla leva ett långt och friskt liv? Om inte annat vill jag och att alla mina nära och kära ska få göra det. ♥

16 Sara:

skriven

1.Röker du eller har du testat att röka? Nej jag röker inte, men har vid yngre ålder testat ngn gång på fest.



4.Är det många i din omgivning som röker?

Nej och det tycker jag är bra :-)

17 Malin:

skriven

4. Är det många i din omgivning som röker?



1. Jag röker INTE! Har en förälder som röker och har därför alltid varit emot det enormt(!!!) mycket. Testade en kväll men att ens ta ett bloss fick mig att inse att det var de vidrigaste jag varit med om och att jag oavsett om jag ville eller inte aldrig någonsin skulle kunna vänja mig vid det!



4. Just nu är det inte så jätte många, men det är nog mest för att jag väljer att inte gå med just dessa personer.



Jag tycker personligen att även om man själv inte vill eller känner sig motiverad för att sluta så borde man göra de för sina vänner/barn/föräldrar, för dessa personer kan dö pga att ju en person röker. Det är över 200personer i Sverige som dör av passiv rökning per år och jag kan utan tvekan säga att en dag skulle det mycket väl kunna vara jag i och med att folk i min omgivning röker.

18 S:

skriven

Jag har aldrig rökt, och aldrig blivit tvungen att göra det.

Det är många i min omgivning som röker, i stort skett alla i min klass. Man känner det väldigt väl, speciellt efter lunchen eller annan rast.

19 Ulrika:

skriven

1. Jag har aldrig rökt och har inga kompisar som gör det.



Jag blir lite nyfiken på vad folk menar när de skriver att de är "emot rökning". Varken rökare eller icke-rökare tror väl att rökning är bra? Problemet är ju att många börjar röka när de är ganska unga och inte har rätt bild av vilka konsekvenser rökning ger i framtiden. När man senare blir äldre och klokare och vill sluta är det mycket svårt eftersom nikotin är ett ämne som är mycket beroendeframkallande. För många är det därför extremt svårt att sluta röka!



Jag tror en hel del storrökare är fullt medvetna om riskerna med rökning och passiv rökning. Att göra rökningen till något sorts moraliskt problem och skuldbelägga den som röker har nog ingen större effekt. Det är nog bättre att tänka på problemet som medicinskt, med beroende och abstinens och allt det där.



Jag kände bara att jag ville säga det...

20 jenny:

skriven

1. Röker du eller har du testat att röka?

Jag har testat några gånger

2. Om du röker idag, skulle du vilja sluta?

-

3. Varför började du röka? (grupptryck, föräldrar som gör det?)

När jag har testat så har jag gjort det för att jag själv har velat, de smakar dock apa

4. Är det många i din omgivning som röker?

Nästan alla min tjejkompisar som jag umgås med i skolan... Och många i skolan, det är skrämmande hur många av oss unga som röker!

* Har du rökt och slutat? Berätta gärna hur du gick tillväga? Kanske kan det hjälpa någon annan att sluta!

21 Mia:

skriven

Håller med dig till 100%! Har aldrig rökt och kommer aldrig heller att börja. Jag har flera närstående som har/har haft eller till och med dött i cancer. Min syster pluggar till läkare på Umeå Universitet och hon har sagt att 99% av alla som ligger inne på lungavdelningen röker/har rökt. Den avdelningen hade knappt behövts (en gnutta överdrivet, men ändå) om inte cigaretter fanns. Det säger väl allt?

22 Stina:

skriven

Nej jag röker inte och har inte provat ens.

Jag upplever att det är färre i in omgivning som röker nu än för bara några år sedan. På mitt jobb är det ingen (av 26 pers) som röker!

23 AnnaIda:

skriven



Jag röker inte, men har testat av ren nyfikenhet.

Mina föräldrar har alltid rökt och jag precis som du hatar det, och jag hatar ännu mer tanken på vad det gör med dem.

Jag har astma och det är en sak som varit till min hjälp vid grupptryck. Man vill inte direkt försöka få någon som har problem med lungorna att röka och det har varit skönt att kunna skylla på det.

Jag har tur för jag har nog inte en enda vän som jag kan komma på som röker. Med några i min familj och som jag sagt tidigare mina föräldrar.



Jag vill ge dig eloge för inlägget, jag tycker att detta ska tas upp mer. Det är 2010 och människor borde vara mer medvetna om vad de gör med sina kroppar.

Jag gillar starkt ditt inlägg, rakt och ärligt men inte propagerande som det lätt kan bli.



24 Magda:

skriven

Jag röker inte och jag har heller aldrig provat. Båda mina föräldrar röker och har så gjort under hela min uppväxt. I tonåren var det väldigt populärt att röka och i princip alla mina kompisar rökte eller hade provat, men jag har aldrig känt något behov av att prova. När man var mindre var jag nog lite rädd för att mamma eller pappa skulle få reda på något men nu när man är äldre känns det lite tufft att man aldrig fallit för trycket att prova :) Jag ska inte säga att jag inte är nyfiken på hur det smakar.. men jag röker inte så är det helt enkelt!



1. Röker du eller har du testat att röka?

2. Om du röker idag, skulle du vilja sluta?

3. Varför började du röka? (grupptryck, föräldrar som gör det?)

4. Är det många i din omgivning som röker?

25 Alex:

skriven

1. Jag har testat men röker inte längre.

2. -

3. Från börjar var det en social grej, alla rökte ju på festerna så det var på balkongerna allt det roliga hände. Dessutom har jag aldrig tyckt det luktar särskilt illa med cigarettrök (förutom gammal inpyrd rök förstås, tvi!) och jag var nyfiken på hur det var. Testade, tyckte inte det var äckligt, och testade igen och igen, alltid i festsammanhang. Efter ett tag blev jag sugen när jag hade druckit lite grann, tyckte det hörde till. Bodde sedan en tid med två tjejer som ofta satt ute på trappan på kvällarna och rökte i timmar, började ta en och annan cigarett nykter också för att få vara delaktig. Plötsligt så hände det att jag kunde känna mig röksugen när jag satt hemma framför teven, och då insåg jag att jag var på god väg att utveckla ett beroende, så då bestämde jag mig för att sluta. Ville definitivt inte bli fast.

4. Det är inte så många som röker nu längre. Även feströkningen har gått ner rätt rejält, så på festerna är det ofta ännu fler människor som stannar inne i värmen och snackar. Mycket lättare att inte bli påverkad och/eller frestad nu när så många andra också har slutat.



Väldigt välskrivet och intressant inlägg, läser gärna en sammanställning eller liknande när du gått igenom kommentarerna :)

26 Åsa:

skriven

1. Jag röker inte, men feströkte ibland när jag var runt tjugo.

2. -

3. -

4. Det är faktiskt inte en enda i min omgivning som röker.

27 malin:

skriven

Jag rökte i 8 år (17-25) och slutade i somras. Jag har själv alltid tänkt på de sakerna du skriver om, väldigt mycket just vid busshållplatser eller där jag stod still och rökte och "tvingade" andra att dra i sig min rök.



Jag ville sluta väldigt länge, men var rädd för att misslyckas med att sluta och börja igen. Jag trodde att det skulle ge mig mindre motivation att försöka igen så jag försökte aldrig utan har alltid sagt att "när jag slutar röka så slutar jag på riktigt, annars har jag inte slutat".



I somras tyckte jag att det var dags. Allt var på plats med sambo, jobb, lägenhet och livet. Det fanns inge ursäkter. Det var absolut inte lätt, men med lite plåster och motivation är jag rökfri och ångrar inte en sekund att jag slutade. Livet är fantastiskt som icke-rökare och jag kommer förhoppningsvis få leva lite längre.

28 Josefin:

skriven

1.Röker du eller har du testat att röka? - Nej jag röker inte. Har testat som ung och som yngre då jag varit full men usch så vidrigt det var.



2&3.Om du röker idag, skulle du vilja sluta?

Varför började du röka? (grupptryck, föräldrar som gör det?)



4.Är det många i din omgivning som röker? - Min mamma. Tyvärr!!! Vi har alla försökt att få henne att sluta röka i många år, men hon försöker inte ens. Jag får ångest av att tänka på hur hennes lungor ser ut. Jag är rädd om min älskade mamma och vill ha henne kvar.



Håller med om att det är hemskt att vi som ickerökare drar i oss så mycket skit. Tänka sig att det är flera tusen som dör för att andra röker. Skrämmande!

29 Hanna:

skriven

Jag håller med Ulrika här ovan!

30 Erika:

skriven

1. Jag har aldrig rökt, inte ens testat och är mycket stolt över det =)



4. Ungefär hälften av de jag jobbar med röker. Min mamma röker.

Pappa har efter 58 år som rökare bestämt sig för att sluta. Nu har han hållit upp sedan före jul ungefär. Strongt gjort. Speciellt eftersom mamma fortfarande blossar på.

Min äldsta syster röker, hennes man blev inspirerad av min pappa och har slutat nyligen. Hur det går vet jag inte riktigt men jag hoppas att han lyckas.

Av mina kompisar är det väldigt få som röker.

31 Emelie:

skriven

Jag röker inte och har aldrig testat. Tycker att det är otroligt äckligt, ofräscht och dessutom är jag faktiskt väldigt less på att rökning är tillåtet på allmän plats just av den anledningen att det även skadar omgivningen - alltså de som själva valt att avstå men inte kan slippa det ändå.



Jag har väldigt, väldigt få vänner som röker och faktiskt ingen nära. Däremot har jag en del vänner som snusar, något ajg tycker är väldigt ofräshct det också, men det skadar i alla fall inte mig.



Tycker att det var superbra att du tog upp det här.

32 Anonym:

skriven

1.Jag har rökt, numera feströker jag, jag "unnar" mig det.

3. Kompisar rökte, men jag skulle inte säga grupptryck

4. Nej knappt ngra alls, men ganska många feströker.

33 Hannah:

skriven

Tack för responsen Therez, du har mycket intressanta synpunkter som jag verkligen har förståelse för. Och tack för mysig blogg!



Jag beundrar verkligen alla ni som berättar att ni slutat det är fantastiskt vilken styrka ni har! Jag kan dessutom meddela att jag idag, delsvis efter att jag gett mig in i denna debatten endast rökt en cigarett idag och det känns underbart :)

Jag VET att jag kommer sluta inom en snar framtid det är jag övertygad om!

Kram!

34 J e n [ foto, inredning & katter]:

skriven

Jag har aldrig testat att röka, inte ens hållt i en cigarett för det skulle aldrig falla mig in! Ingen i min närhet röker heller tack och lov..

35 evelina, piteå.:

skriven

1.Röker du eller har du testat att röka?

Jag är rökare sedan tre år tillbaks, började röka första dagen på gymnasiet.



2.Om du röker idag, skulle du vilja sluta?

Ja sluta röka vill jag en dag, men tyvärr har jag inte viljan ännu..



3.Varför började du röka? (grupptryck, föräldrar som gör det?)

Det är helt och hållet mitt eget fel att jag började röka. Men det hela gjorde det enkelt eftersom min mamma hade ciggaretter lätt tillgängligt hemma.



4.Är det många i din omgivning som röker?

Nästan alla i min omgivning röker.



•Har du rökt och slutat? Berätta gärna hur du gick tillväga? Kanske kan det hjälpa någon annan att sluta!



Det vi aldrig får glömma är att precis som alkohol och droger är ciggaretter beroendeframkallande och egentligen ett sorts drog. Det är mycket som folk faktiskt glömmer bort när man talar om rökning. Ett beroende är inte så lätt att bli av med, för det första så ser man aldrig sjukdomarna på ett klart sätt om man är beroende, det struntar man i. För tror du en alkoholist tänker på att hon/han kan få problem med njurar/lever precis när dom dricker? Det tror inte jag men att tanken på det man gör är fel finns nog alltid där.



Det enda sättet att sluta röka är att ha viljan till att sluta, tror jag. Jag tror inte på sånt som nikotin plåster eller liknande för på de sättet så blir du ju inte kvitt med ditt beroende. Du har ju fortfarande nikotin i kroppen om du använder ''sluta röka medel''



Mina funderingar kring rökning har kommit till mig på sista tiden när folk börjar prata om ''A Non Smoking Generation'' och att min farmor nyligen har fått lugncancer efter 60 år som rökare. Det är ens egen död man betalar för rättare sagt. Men min fråga är; är det bara upp till den som röker att sluta? Ska inte företagen som säljer och tjänar massvis med miljarder på folks död genom ciggaretter, som också ska börja tänka efter? För rökning måste ju vara en av Sveriges eller världens mest dödliga folksjukdom.



Vilken otroligt bra fråga/frågor du tog upp!

Väldigt bra blogg förresten, läser den varje dag.



Kram / E

36 Liv:

skriven

1:nei!

2:ja, men bare når jeg var 14-15.

4:ingen i min familie, hverken foreldre, besteforeldre, tanter, onkler eller søskenbarn røyker, og har heller aldri gjort det:)

37 Rebecca:

skriven

Hej Therez!

Vilket bra ämne! Tack för att du tar upp det!



1. Nej, jag har ALDRIG ens provat att röka. Och jag tänker aldrig göra det heller!

2.-

3.-

4. Nej, inte nu längre tack och lov. Någon enstaka person bara.



Min pappa rökte under hela min uppväxt och det var jobbigt att leva i den blågrå röken. Han har dock slutat nu. :)

Min man och flera jag känner, som ser sig som de har ganska dålig självdisciplin, har också lyckats sluta, så visst måste det gå. Min man säger att det handlar om hur man tänker runt det. Nikotinhjälpmedel använde de alla sig av, men på slutet är det endast viljan som kan bryta säger de.



Själv har jag valt att aldrig ens prova, för jag såg inte meningen med det. Jag tycker rent av det är KORKAT att börja om man nu vet att det är farligt, vilket alla vet idag. (Dock var det ju annat förr i tiden så klart.)

I min åldersgrupp (jag är 32) visste man ju sedan före lågstadiet att det var farligt, dyrt och svårt att sluta. Varför börja?

Jag rörde mig i kretsar där det var "tufft" att röka i tonåren, men jag tackade alltid nej och blev till min förvåning väldigt respekterad för detta. De som hunnit fastna i beroendet, brukade trots "tuffhetsstämpeln" helt plötligt berömma mig och säga att de önskade att de gjort likadant. Jag trodde folk skulle stämpla mig som en tönt direkt och inte vilja umgås längre, men det hände aldrig. Bakom fasaden och grupptrycket finns nämligen vanliga människor och det är synd att inte fler insett det.



Lycka till alla som försöker sluta! Ni gör inte bara er själv en tjänst, utan även er omgivning. Och ni som redan slutat -ni är jätteduktiga! Var stolta över er själva!



Kram!

38 Angelica:

skriven

Jag rökte under 2 år som tonåring och feströkte sedan några år efter det. När jag skulle sluta så gjorde jag det tillsammans med en kompis, så när det blev raster i skolan så gick vi å gjorde nått annat istället. jag började röka för att alla andra av mins kompisar gjorde det.

Det är knappt några av mina vänner som röker, av mina närmsta kompisar så håller den sista på att försöka sluta just nu, hoppas hon lyckas:)

39 b:

skriven

Försökte röka en gång. Men det gick inget vidare. Haha, så jag är 35 och har bara försökt en gång.

Avskyr röklukt som pesten. Usch och fy



40 Maria:

skriven

1.Jag röker inte och har aldrig testat heller. Har precis som du lärt mig en hel del genom utbildningen och skulle aldrig få för mig att börja.

4. Har ingen i min omgivning som röker, varken bland släkt eller vänner. Tack och lov för det:)

41 Anna:

skriven

Har faktiskt aldrig provat att ta ett bloss. Och efter 25 år känns det väldigt konstigt att börja eller prova.

Har en mamma som röker, tycker det är vidrigt verkligen. Fick min pappa att sluta röka när jag va jätteliten genom att äta upp hans fimp. Inte så bra för min del, men han slutade i alla fall! ;)

Pojkvän och mina närmsta röker inte så det är väldigt skönt..

42 Jollan:

skriven

Jag röker inte och har aldrig gjort det. Jag tycker bara det är ofrächt och äckligt och dyrt och dåligt..! Det är som tur är inte så många i min bekantskapskrets som röker men på stan tycker jag nästan det bara blir fler och fler. Tråkigt tycker jag då det bara har negativa konsekvenser.

43 Nathalie:

skriven

Hej Therez!



Jag röker inte, och har aldrig ens tagit ett bloss.



Har ingen i min direkta närhet som röker, men båda mina föräldrar har gjort det. Skulle aldrig kunna bli tillsammans med någon som röker. Inte för attjag "hatar" rökare, utan snarare för att jag skulle faktiskt inte stå ut. I fredags umgicks jag med tre av min pojkväns vänner, som rökte, och jag fick besvär som liknade astma mer än något annat (förutom det faktum att det gick över utan medicinering).



Jag jobbar dessutom på en lungmedicinsk avdelning, och skulle VERKLIGEN ALDRIG kunna röka efter att ha sett det jag ser där.

44 Malin:

skriven

Jag har rökt i 9 år. Men nu är det min fjärde dag som icke rökare :)



Jag började röka i 7:an, för att det var så himla "fräckt" typ.



Mitt tips till ALLA som röker är att läsa Allen Carrs sluta röka bok. Kostar ca, 40kr. Jag läste den på några dagar och när jag hade läst klart boken var jag FRI! Helt stört att det var så lätt att bara lägga av utan som helst några problem och hjälpmedel. Har testat innan säkert 10 gånger att sluta tidigare med tuggummi och sånt trams.

45 Erica:

skriven

Hej Therez!

Just nu sitter jag och letar information till en AntiRökning-kampanj, tyckte det var lite lustigt när jag såg din blogg och kände att jag var tvungen att svara på dina frågor.

Jag har varit en rökare sen jag var 11 år, på grund av att jag har alltid haft äldre personer i min omgivning, vilket gjorde att jag började med allt så tidigt.

Idag vill jag inget annat än att sluta röka, men samtidigt när man står där med cigaretten så finns de inget bättre. Det är som ett gift som man aldrig kommer undan skulle jag nog kunna säga. Som en vän till mig sa "En gång rökare, alltid rökare" Men när hon väl sa det till mig, så fick jag mig en riktig tankeställare, är det jag som ska bestämma över min hälsa? eller är det cigaretten? och på den frågan finns ett ganska självklart svar.

Det har gått 3 månader sen hon sa så till mig, och varje dag blir jag sugen när jag ser andra röka, men jag kommer aldrig tillåta mig själv att utsätta mig för något sådant igen. Jag tror att folk som röker, som vill sluta men inte kan, det kan vara brist på motivation, eller att allt faktiskt suger.. men tänk såhär, även om jag tar en cigarett för att jag mår dåligt så kommer jag må lika dåligt när jag har rökt klart, det lindrar bara för en stund, men känslorna är bistående. Jag hade så lite motivation som man bara kan ha tills min vän sa så som hon gjorde till mig, och idag har jag även fått med min fader i kampen mot att sluta röka. I min omgivning är det flesta rökare, men skillnaden idag är att nu är det inte jag som vill vara som dem, nu är det de som vill vara som mig.

Kommentera här:

Annonsera här »