Powered by Jasper Roberts - Blog

Tuesday diary - So much feelings

En sådan dag säger jag bara (varning för långt inlägg med gravidsnack). Jag har spenderat mesta tiden av dagen hos sjukvården. Det hela började för några veckor sedan när jag vaknade på natten av domningar i händerna. Tänkte inte jättemycket på det utan trodde jag legat konstigt. Men det tilltog bara mer och mer och till slut började det göra riktigt ont och jag fick känselbortfall/domningar i händerna. Förra veckan var det som värst och nattsömnen blev ganska rubbad men det började även vara jobbigt dagtid då jag knappt klarade av att lyfta eller greppa något så jag fick handledsskenor hos sjukgymnasten att testa. I helgen ska vi inte prata om då det tilltog ytterligare och jag nästan ville gråta av smärta och blixtrar som for fram och tillbaka i händerna/armarna. Inatt var den absolut värsta av värsta och inget hjälpte, varken alvedon eller något annat och i morse sprutade tårarna på mig av smärta och sömnbrist så vi ringde vårdcentralen och fick tid direkt. Träffade en supergullig läkare som ringde specialisten på en gång och jag blev vidareskickad till Universitetssjukhuset direkt. Alla var så gudomliga och när jag kom upp dit så ville de åtgärda på en gång eftersom jag tappat så mycket kraft och hade så mycket känselbortfall så jag fick kortisonsprutor i båda handlederna som en start för att se om det kan hjälpa och nya stödskenor jag ska ha på mig. Han ville egentligen operera mig men eftersom det är så nära inpå förlossning nu så ger vi detta en chans först eftersom läkningstiden på operationen är runt 5 veckor och det kan bli ganska jobbigt med en nyfödd. Jag är så himla tacksam för den snabba hjälpen jag fick idag, att jag blev tagen på allvar. Och sedan är jag så himla tacksam för att jag har världens finaste fästman som ställer upp i vått och torrt för mig och verkligen gör ALLT för mig och att jag ska ha det bra. ♥ Så nu håller vi tummarna att detta hjälper och jag slipper operation innan lillan kommer, det var så befriande (fast läskigt också) när jag fick sprutorna för det blev liksom bättre med detsamma. Nu innehåller dem ju även bedövningsmedel så det var nog därför smärtan rann iväg ganska snabbt efter injektionen.
Måste avsluta inlägget med något glädjande och sött känner jag. Har tvättat nästan alla lillans kläder nu. Idag blev det en tvätt med rosa som det mesta faktiskt är lite pre-gifts. Jag har ju själv köpt mest svart/vitt men min familj tyckte hon skulle ha lite rosa också, och inte mig emot. Allt är så sött att det inte är sant och jag längtar så oerhört mycket till hon är hos oss.
1 Ida:

skriven

Styrkekramar!!! ❤️

Svar: <3
Therez.se

2 syster yster:

skriven

Din stackare. Tycker så synd om dig.
Nu längtar vi väldigt mycket efter våran lilla. Å att du får bli frisk förstås. Hoppas att du får sova i natt. Kram kram

Svar: Tack fina syster yster! <3
Therez.se

3 Sanna :

skriven

Usch. Kämpa på. Varför ville de operera? Vad var det som var fel?

Svar: Tack rara du! Jag har fått något som kallas karpaltunnelsyndrom där nerven är i kläm och kan ta skada om man inte gör något åt trycket så det inte blir bestående. :(
Therez.se

4 Kristina:

skriven

Å fy fasen för karpaltunnelont, fick samma när jag väntade Walle men de gick över efter ett par dagar efter förlossningen så härda ut så håller jag tummarna att det släpper när lillan är ute!

Svar: Åh vad skönt att höra. Jag har ju verkligen inte länge kvar nu (kanske, om hon nu inte väljer att stanna längre) Ha ha. Idag känner det faktiskt lite bättre efter kortinsonsprutorna så jag hoppas det håller i sig. Har fortfarande domningar men värken är borta och det är det viktigaste. :) Kram
Therez.se

5 Gabriella:

skriven

Vad tråkigt att höra! Hoppas så att det verkligen blir bättre för dig så att du får må bra nu.
Styrkekram

Svar: Tusen tack rara du! <3
Therez.se

6 Anonym:

skriven

Drygt med k-syndrom. Har haft det i båda händerna och det blev som värst när jag väntade min lilla. Började redan v. 15 och när jag hade typ 7 veckor kvar kunde jag inte ens äta min mat med kniv och gaffel. Fanns ingen kraft att hålla i besticken och skära maten. Händerna var avdomnade konstant trots handledsskydd 24 timmar om dygnet. För de flesta ger det med sig och oftast behöver man gå rätt länge innan man får bestående men av det. Det blev bättre efter förlossningen men inte bra på långa vägar. Fick mina händer opererade när min dotter var 8 mån och det var en befrielse att äntligen kunna använda sina händer fullt ut. Försök håll ut så hoppas vi det går över när lillan är ute :) lycka till

Svar: Ja jag håller tummarna för att det ska försvinna när hon är ute. Jag märker dock skillnad från igår till idag efter kortisonsprutorna så jag håller tummarna att iallafall inte värken kommer tillbaka, för det är den som var värst tycker jag. Tack rara! :)
Therez.se

7 Anonym:

skriven

Drygt med k-syndrom. Har haft det i båda händerna och det blev som värst när jag väntade min lilla. Började redan v. 15 och när jag hade typ 7 veckor kvar kunde jag inte ens äta min mat med kniv och gaffel. Fanns ingen kraft att hålla i besticken och skära maten. Händerna var avdomnade konstant trots handledsskydd 24 timmar om dygnet. För de flesta ger det med sig och oftast behöver man gå rätt länge innan man får bestående men av det. Det blev bättre efter förlossningen men inte bra på långa vägar. Fick mina händer opererade när min dotter var 8 mån och det var en befrielse att äntligen kunna använda sina händer fullt ut. Försök håll ut så hoppas vi det går över när lillan är ute :) lycka till

8 Sanna :

skriven

Usch stackare, försök o njut den sista tiden med bebisen i magen, snart e hon här!

Kram/ från en som följt din blogg sen starten.

Svar: Ja nu är det inte länge kvar! Längtar så mycket. :)
Therez.se

9 Kinga:

skriven

Usch va jobbigt det lät :( hoppas du blir bättre

Svar: Tack rara du! <3
Therez.se

10 Jessie-Lou:

skriven

Uff vad jobbigt det låter, men skönt att du fick hjälp :) Man vet ju aldrig med sjukvården nu för tiden...
Och vad gulligt det ser ut med de små rosa kläderna. Det är ju så att man själv blir sugen på att skaffa sig en liten :)

-----
En Pedants Memoarer
- Fitness - Livsinspo - PTSD - Våldtäkt -
Om livet i allmänhet och vardagen i synnerhet. Om träning och hälsa, om kost och fotografering. Om att leva med PTSD, om mörka hemligheter och att vara på botten. Men också om mod, om att kämpa och om Viljan att Leva!

Svar: Tack rara du! :)
Therez.se

11 Maja:

skriven

Håller tummarna! Kram! xx

Svar: Tack rara du! Kram
Therez.se

12 Johanna :

skriven

Jag hade också domningar när jag väntade Charlie, så obehagligt! Hoppas det inte blir innan lillan är här! ❤

Svar: Tack rara du, jag hoppas jag slipper det jag med. Det är dock så mycket bättre idag efter kortisonsprutorna. Jag har bara domningar kvar men ingen värk och fortsätter det så kommer jag nog att klara att härda ut fram till lillan kommer. :)
Therez.se

13 Anonym:

skriven

Ajaj... Jag hade också det där, släppte mer och mer efter förlossningen, helt borta efter 5 månader. Lycka till med allt!

Svar: Skönt att det försvann. Hoppas det gör det för mig med. Så länge inte smärtan är sådär hemsk så klarar jag av domningar och känselbortfall. Kortisonsprutorna var en befrielse!
Therez.se

14 Hanna :

skriven

Men fy så jobbigt. Hoppas verkligen att det hjälper. Det låter verkligen hemskt. Kram

Svar: Tack rara du!
Therez.se

15 Johanna:

skriven

Åh jag fick precis detsamma i slutet när jag var gravid. karpaltunnelsyndrom kallade de det och jag fick skenor att sova med på nätterna. Ge två veckor efter att vår tjej föds försvann det av sig själv. Hoppas på detsamma för din del

Svar: Ja usch det är inge kul alls det där men jag hoppas att det blir bättre efter förlossningen. Kortisonsprutorna har i allafall tagit bort den hemska smärtan än så länge och jag håller tummarna att de fortsätter hålla den borta.
Therez.se

16 Anka:

skriven

Hej. Exakt samma sak hände mig. På pricken lika. Värmen bidrar en hel del till vätskeödem och svullnad. Jag valde bort operation och tog sprutorna. Efter lillans födsel försvann problemen. Det kommer bli bra 👍

Svar: Åh vad skönt att höra! Jag hoppas värken inte kommer tillbaka och sedan att domningarna och känselbortfallet försvinner när all vätska också gör det! :D
Therez.se

17 Anka:

skriven

Hej. Exakt samma sak hände mig. På pricken lika. Värmen bidrar en hel del till vätskeödem och svullnad. Jag valde bort operation och tog sprutorna. Efter lillans födsel försvann problemen. Det kommer bli bra 👍

Kommentera här:

Annonsera här »