Jag är inte bara tidsoptimist utan optimist utav hela min natur. Jag går efter det mottot att allt ordnar sig och att jag är superkvinnan. Ha ha. Men idag var jag då ingen superkvinna. Just nu ligger jag under täcket hemma, har klätt av mig för att kläderna gör ont mot kroppen och har dessutom proppat i mig värktabletter. Nu ska jag vila och bli frisk. Jag fick med andra ord gå hem från jobbet. Jag klarade bara två timmar.
Inte nog med detta så klämde jag fingret i dörren, fråga mig inte hur jag lyckades för det är en gåta för mig med, men en av mina naglar flög iallafall all världens väg. Det är inte min dag, så nu drar jag täcket över huvudet och så ses vi senare ikväll när jag är pigg och glad igen.
skriven
Härligt att vara optimist! Själv är jag pessimist för hela slanten, men försöker ändra på det. Krya på dig!