Jag levde också i ett distansförhållande med min nuvarande sambo, innan vi flyttade ihop - så jag vet precis hur det känns. Det fruktansvärt sorgliga, smärtsamma avskedena (jag hatade dem!) och sedan bara längtan, längtan till nästa gång vi skulle ses. Jag flyttade ner till honom efter bara 5½ månad och nu har det gått 5½ år och livet är underbart :-)
Va roligt att du tyckte att det var en fin kommentar :)
Allt stämmer det du skriver. Man tror aldrig att det finns ett slut på eländet att bara längta. Det gjorde ont i kroppen av allt längtande. Men så äntligen en dag :)
Den lilla helgen man fick tillsammans gick alldels för snabbt. Det kan väl inte finnas något bättre än att gå och lägga sig med den man älskar för att sedan vakna upp med den personen? Att slippa klumpen i magen när man tänker på de få timmar det är kvar tills man måste skiljas åt igen.
Men vi fick med en massa positivt på köpet. Vi uppskattar varann mer. Vi vet hur det känns att längta så mycket att det känns som att man håller på att bli galen. Vi vet att det är äkta det vi har, annars hade vi aldrig orkat kämpa för det.
Kramar
Mm, precis, helt fruktansvärt. Mitt distansförhållande tar äntligen slut på fredag. Har varit sanslöst jobbigt och att de flesta runtomkring inte har haft det gör inte saken bättre eftersom de inte förstår hur jobbigt det är.
Jag kan bara hålla med alla:) Jag och min sambo hade ett distansförhållande i två år innan vi flyttade ihop, och det höll på att knäcka oss! Men det gäller att hålla ut och kämpa:)
Vad skönt det känns att ni lyckades! Det ger mig hopp som precis har börjat ett distansförhållande med min kille som jag varit tillsammans med i 2 år. :) Kram
♥ Alla
Vad underbart att läsa! Måtte vi slippa uppleva det igen och om vi måste så vet vi att det faktiskt går, även om det är svårt och jobbigt! Kram till er alla!
♥ Veronica
Kärleken övervinner allt! :)
Fint skrivet. Jag har ingen erfarenhet av distansförhållande men jag har min R som jag varit gift med i tre år. Han är mitt allt och det är precis som du skriver ren lycka att få vakna upp bredvid honom varje dag.
Har precis börjat med mitt distansförhållande. Min P har flyttat och börjat plugga. Fast de flesta helgerna får vi ses. Och det ska bli ren lycka. Saknar honom redan!!!! Men vi ska klara detta. För vi vill leva ihop.
Jag och min nuvarande sambo hade distansförhållande i lite mer än 3 år innan vi flyttade ihop.
skriven
Jag känner verkligen igen det där. Jag och sambon hade distansförhållande i 1,5 år innan vi flyttade ihop och nu har vi varit sambo i drygt 1,5 år, men på lördag måste jag flytta 35 mil bort för att slutföra min utbildning och det innebär distansförhållande igen, dock bara i några månader men det är jobbigt ändå! Snacka om att man uppskattar tiden med varandra mer när man har elelr har haft distans!