Powered by Jasper Roberts - Blog

Tack för att ni finns!


Först och främst vill jag tacka Er alla för de fina kommentarerna jag fick i inlägget längre ner om söndagstankar. Jag har läst varje en och förundas att det faktiskt är så många som känner eller har känt precis som jag. Undrar om det är som ni säger att det idag finns så många möjligheter och att det förväntas så mycket av en som man känner denna pressen hela tiden?

Men egentligen innerst inne vet vi ju att vi själva är vår lyckans smed. Att följa sitt hjärta är det bästa och det ska jag göra! Jag ska ge det en chans om jag får den och därefter se. Har man inte testat vet man ingenting heller och bättre att ångra det man gjort än det man inte gjort! För då kommer man troligen alltid fråga sig själv varför man inte gjorde det och undra hur det skulle varit. Oj vad jag svammlar på, men jag vill bara att ni ska veta hur tacksam jag är över att ni delat med er med era reflektioner och erfarenheter! Det betyder jättemycket för mig! Stor kram till er!
1 Fattygirl:

skriven

Helt rätt resonerat! Förändringar är alltid lite jobbiga att genomföra, men det är sällan man i efterhand ångrar att man gjorde det!

2 Therez:

skriven

♥ Fattygirl

:) Så sant så sant!

3 Isadora:

skriven

Tack själv för du delar med dig av dig själv!

4 Åsa:

skriven

Du har så rätt och jag känner igen mig i det du skriver. Jag kommer också vara närmare 30 när jag tar min examen. Idag ångrar jag inte att jag vågade chansa och gav upp ett säkert (men lite tråkigt) jobb. Det svider ibland lite att inte ha lika mycket pengar att röra sig med som när jag jobbade. Men å andra sidan väntar en betydligt högre lön efterutbildningen. Man måste våga chansa lite ibland.



Jag har fortfarande dock lite svårt att se mig själv som vuxen och i år bli närmare 30 än 20.. Förnekelse kanske? :> Tiden tycks gå så fort. Man får försöka ta tillvara på varje stund. Även om det känns svårt ibland :)

Kommentera här:

Annonsera här »